Nyheter Projekt

Projekt UPP.N.Å -En utvärdering av två olika energisystem i en lägenhetsbyggnad i Åseda som drivs av batterier alternativt vätgas

Kategori: Utveckling - Komponenter och delsystem
Start: 2020-06-07
Slut:
Kontakt: per.wickman@energirevisor.se, Tel: 070-546 50 50

För att Sverige ska kunna nå det klimatmål som är satt till att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser från och med år 2045 och framåt, krävs det nytänkande och innovation. För att underlätta innovation inom byggbranschen lagfördes det därför att bidrag kunde ges till innovativa projekt inom hållbart byggande. Ett sådant bidrag sökte Uppvidingehus AB, som är initiativtagare till detta projektarbete.
Syftet med den här rapporten är att utvärdera energibesparingar och kostnader för en helhetslösning av ett smart energisystem i en nybyggd fastighet i Åseda. Fastigheten har kvalificerat för bidrag från boverket för sin planerade användning av solhybrider, batterilagring alternativt tillsammans med vätgaslagring, bergvärme med kylanläggning, dagvattenhantering och digitalisering.
 
För att ge en kostnadsbild med avseende på SEK samt CO2-avtryck från elanvändning av batterilagring alternativt vätgaslagring har en enklare generell LCC-kalkyl använts. Premisserna här är satta till en 20 årig nyttjandeperiod. En energibalans har utförts för att ge en blick över vilka perioder på året som självförsörjning av elenergi kan uppnås för de båda systemlösningarna tillsammans med solhybriderna. Dagvattenhanteringen är tänkt till att försörja WC-vatten och beräkningar har gjorts på hur mycket vatten som kan samlas in för detta ändamål. Digitaliseringen är tänkt att ge hyresgästerna en chans att via en applikation följa sin el-, värme- och vattenförbrukning. Eftersom digitaliseringen ännu inte är i bruk utfördes en enkätstudie som hyresgästerna tog del av, detta i syfte för att få en bild av intresse och motivation för dess användning. För bergvärme och kylanläggningen undersöktes driftkostnaderna samt energiförbrukning till sommarmånadernas kylbehov i lägenheterna.
 
För batterisystemet blev den sammanlagda kostnaden för investeringen 1,9 miljoner kronor och CO2-avtrycket per år blev 140kg. För vätgassystemet var den totala investeringen cirka 6,5 miljoner kronor med ett CO2-avtryck per år på 0kg. Dessa värden är exklusive bidrag. Resultatet visade också att vätgassystemet kunde påvisa självförsörjning för fastighetsel under hela året och kunde samtidigt försörja hela husets energibehov för perioden april-augusti. Batterisystemet kunde vara självförsörjande under månaderna april-augusti. De slutsatser som kan dras är att båda energilagringsalternativen tillsammans med digitaliseringen, kylanläggningen och dagvattenhanteringen bidrar till fastighetens låga energibehov. För att nå Sveriges klimatmål anses lagringsalternativen vara bra alternativ.

Bilagor