Arkitektens roll när byggbranschen blir mer cirkulär
Är arkitekter möjliggörare eller bromsklossar för en mer cirkulär byggbransch med ökat återbruk?
Vi intervjuade Viktoria Björk, arkitekt på LBE Arkitekt och sakkunnig i projektet Circular Trust Building (CTB) för Goda Hus räkning för att samtala om frågan.
Viktoria har arbetat på LBE Arkitekt sedan 2021. Kunderna är främst större fastighetsbolag och offentliga aktörer, även om privata kunder också förekommer. Förutom att vara arkitekt är Viktoria hållbarhetsansvarig på kontoret, vilket gör att hon brinner extra för hållbart byggande, klimatsmarta val och ökat återbruk av material.
Hur levande är frågan om att övergå till en mer cirkulär byggbransch hos er på kontoret och i branschen generellt?
– Jag skulle säga att det är en väldigt levande fråga. När jag började på LBE Arkitekt 2021 började frågan om återbruk bubbla upp, då var det mycket fokus på miljöinventering. Idag finns hållbarhetskrav i nästan alla upphandlingar, och även återbruksformuleringar blir allt vanligare. Beställarna är definitivt medvetna och driver frågan framåt.
På kontoret försöker vi också driva frågan genom att t.ex. arrangera events där vi bjuder in externa talare – både för vår egen fortbildning och som kundaktiviteter för att sprida kunskap och goda exempel. Våra egna hållbarhetsmål tar också in resurseffektivitet och återbruk berättar hon.
Upplever du att cirkulära lösningar med återbruk begränsar eller utmanar din kreativitet som arkitekt? Kan arkitekters estetiska ambitioner försvåra ökat återbruk?
– Det utmanar kreativiteten, definitivt! Jag ser inga begränsningar, tvärtom. Mycket av det som byggts ser alldeles för lika ut – det är standardiserat och ser ofta likadant ut över hela landet. Jag tror och hoppas att ökat återbruk leder till att vi skapar mer unika miljöer där byggnader får en egen karaktär och tradition, gärna med en lokal prägel. Vi kan ta till vara på karaktären i byggnader som vi bygger om och skapa förutsättningar för mer varierade miljöer när vi bygger nytt. Material från exempelvis 1950-talet och tidigare håller som regel ofta hög kvalitet. Det kan vi återanvända för att låta miljöerna berätta en historia med bibehållna estetiska krav. Återbrukat behöver absolut inte vara tråkigt – tvärtom!
Vilka material är lättast och svårast att återbruka i praktiken?
– Markbeläggningar är enkla att återanvända i nya projekt. Undertak är också lätt att montera ner och återanvända – det finns till och med företag som kan laga/måla om dem och garantera samma akustik. Beslag och sanitetsporslin är också okomplicerat att återbruka.
Tegel är ett annat bra exempel; här i Växjö har vi lyckats med detta i flera projekt, exempelvis vid ombyggnationen av Ulriksbergsskolan.
Något svårare är fönster och dörrar, eftersom det finns krav på energieffektivitet och ljudisolering. Samtidigt är dessa ofta inte så svåra att demontera och kan kompletteras för att uppnå ökade krav eller placeras i andra utrymmen där kraven är lägre. Om det inte går att återbruka är det bra att veta att fönsterglas också kan återvinnas genom t.ex. företaget Ragn-Sells. Idag hamnar fönsterglas oftast på deponi, vilket är ett problem. Glas har en hög klimatpåverkan, samtidigt som det inte finns obegränsat av den sand som utgör råvara till glaset, därför är glasåterbruk samt återvinning viktigt.
Det svåraste att återbruka är idag betongplattor till grundläggning och bärande byggelement, eftersom det krävs hållfasthetsberäkningar och analyser av livslängd. Samtidigt är det här vi bör lägga ett stort fokus då en stor del av byggnadens klimatpåverkan härstammar härifrån.
Vilken aktör har bäst potential att driva på övergången till en cirkulär byggbransch?
– Det handlar om samarbete. Varje aktör i byggprocessen kan försvåra eller främja återbruk. Men om alla vill finns det lösningar.
Beställaren har stor potential att driva förändring, eftersom det som efterfrågas också blir verklighet. Vi arkitekter kan också vara proaktiva genom att presentera beslutsunderlag, med fakta kring exempelvis:
- Material med störst/minst klimatpåverkan
- Material som annars går till deponi
- Kostnadsjämförelser
Det hjälper beställaren att fatta beslut som ger störst effekt för miljön och vad man skall prioritera.
Vad är den största utmaningen för att byggbranschen ska bli mer cirkulär?
– Det handlar mycket om inställning, mer än jag trodde från början. Vi är väldigt inrutade i att alla rum ska se likadana ut och vi tänker sällan utifrån det vi redan har. ”Nytt och fräscht” är tyvärr fortfarande ett ideal där man inte tänker på hur snabbt de ofta vita och släta fabriksmålade ytorna åldras. Istället för att allt ska se likadant ut, bör vi se möjligheter i variationen, att olika material, former och färger både kan ge en trivsammare estetik och en bättre resursanvändning.
Det finns också ett behov av bättre incitament för aktörerna i branschen, både för t.ex. byggherren och entreprenören. Det ska löna sig ekonomiskt att bygga med återbrukat material, samtidigt som det behöver bli tydligare vilken nytta det gör för klimatet.
Vad ser du som de starkaste drivkrafterna framåt?
– Nationella klimatkrav och hållbarhetsrapportering genom CSRD kommer driva marknaden. Men jag tror också att prestige spelar in – fler vill visa att de tar ställning, och det kan driva på minst lika mycket som regelverken. Likaså kunskap, att fler och fler lär sig hur man kan göra och att vi visar upp goda exempel för varandra på det som redan görs.
Hur ser du på arkitektens roll i en cirkulär byggmarknad?
– Vi gör redan återbruksinventeringar och klimatdeklarationer, men det kommer vi sannolikt göra ännu mer framöver.
När byggprocessen blir cirkulär tror jag också att det främjar samverkan. Det blir inte samma ”fabrikstänk” där varje aktör lämnar sin del, utan vi samarbetar mer, till exempel genom att arkitekter är ännu mer ute på plats, för att kontinuerligt under processen hitta lösningar utifrån befintliga förutsättningar.
Vilken kompetens ser du behov av när byggbranschen blir mer cirkulär?
– Materialkunskap ur ett livslängdsperspektiv är viktigt. Vi behöver också förstå äldre byggtekniker och arkitektur för att ta tillvara på befintliga byggnader och föra vidare deras karaktär in i framtiden.
Vad hoppas du att projektet Circular Trust Building har uppnått år 2026?
– Jag hoppas att vi har fler lyckade referensprojekt lokalt, som vi alla kan lära oss av. Jag hoppas också att vi har etablerat ett starkt samarbete mellan aktörerna för att tillsammans skapa en cirkulär byggbransch i Sydost där vi tar tillvara våra resurser på bästa sätt.
#CTBprojektet #GodaHus #Linnéuniveristetet #Vöfab #RegionKronoberg #ERUFNorthSeaRegion #Återbruk #Resurseffektivitet #Hållbarhet unskapsdelning