Återbruk en självklarhet – så förlänger vi livslängden inom den egna verksamheten
Sammanfattning av intervju med Kalle Hermansson och Christer Axelsson, Region Kronoberg.
I snickeriet på Centrallasarettet i Växjö (CLV) arbetar 4–5 personer dagligen med att återbruka och förlänga livslängden på material. Här sker återbruk på ett naturligt sätt – material tas om hand och sparas för framtida användning.
”Vi har bra koll på vilket material som går åt mest och vad som är värt att lagerhålla när en avdelning eller vårdcentral inte längre behöver det”, berättar Kalle Hermansson.
Standardiserade produkter underlättar återbruk
Vanliga föremål som återanvänds är hyllkonsoler, hållare för handskar/tvålpump/handsprit och andra fasta inredningsdetaljer. Så länge de är i gott skick, lagerhålls de för att kunna användas i framtiden. Skadade produkter repareras eller återbrukas genom att använda de delar som fortfarande fungerar. Kalle lyfter fram fördelen med att produkterna är standardiserade, vilket gör det enklare att återanvända dem, eftersom inredningen ser likadan ut mellan olika avdelningar.
”Att till exempel kapa bort skadade delar av ett hyllplan och sätta nya kantlister gör att vi kan använda det igen”, förklarar han.
Bild: På CLV finns det goda möjligheter att ta tillvara på och förädla material för att använda igen.
Reparationsmöjligheter och lagerhantering
Förutom snickeriet finns det på Centrallasarettet också en verkstad för mekaniska reparationer, där bland annat rullstolar och sängar repareras. Inom fastighetsdrift och service finns förutom mekaniker även tekniker så som elektriker, rörmokare, ventilation, tele, lås, styr och regler, desinfektion och måleri. Detta skapar bra förutsättningar för att utföra reparationer och underhåll internt, vilket förlänger livslängden på utrustning och sparar resurser.
”Det finns förråd och utrymmen i källaren för att lagra det material vi sparar. Men något formellt system för att hålla reda på vad som finns i lager har vi inte, utan det är vi som arbetar här som har den överblicken”, säger Kalle Hermansson.
Ekonomisk vinning och miljöfördelar
Förutom de uppenbara miljövinsterna är återbruket även ekonomiskt fördelaktigt. Att köpa nya produkter är dyrare och tar ofta längre tid att få på plats.
”Det blir billigare att använda återbrukade produkter, som i stort sett har samma kvalitet som nya”, menar Kalle.
Vardagligt återbruk förtjänar mer uppmärksamhet
Christer Axelsson, avdelningschef för fastighetsservice, lyfter fram att återbruket inte bara handlar om stora byggprojekt utan att det vardagliga arbetet med underhåll och reparationer är minst lika viktigt för att hushålla med resurser.
”Det är lätt att fokusera på de stora projekten, men det dagliga underhållet spelar en stor roll för både återbruk och resurseffektivitet”, säger Christer Axelsson.
Kreativa projekt inspirerar
Ett av de mest minnesvärda återbruksprojekten för Kalle Hermansson var när snickeriet fick in stora almar från Sigfridsområdet, som hade drabbats av almsjuka. Träden fälldes och virket togs till vara för att skapa bland annat en bordsskiva till ett samlingsrum och en bardisk till Gyllene Freden.
”Det var definitivt det mest kreativa återbruket jag varit med om. Fler sådana uppdrag skulle vara roligt att få framöver”, avslutar Kalle.
Bild: Ett av de mer kreativa återbruksprojekten. Här gjorde snickeriet inredningsdetaljer, så som bänkskivor, av skadade Almar från Sigfridsområdet.
#CTBprojektet #godahus #linnéuniveristetet #vöfab #regionkronoberg #ERUFNorthSeaRegion #återbruk #resurseffektivitet #hållbarhet
