En mer cirkulär byggbransch – är det möjligen Växjös kommande flaggskepp?

Det här är en sammanfattning av intervju med Otto Lindlöf (S) – Ordf. Samhällsbyggnadsnämnden, Växjö kommun samt styrelseordförande i SSAM.

Som kommun måste man vara en föregångare och driva på utvecklingen i ”rätt riktning” menar Otto Lindlöf, Ordförande i Samhällsbyggnadsnämnden i Växjö kommun samt Styrelseordförande i SSAM.

– I Växjö har vi varit framgångsrika med vår träbyggnadsstrategi och den ska vi fortsätta med, samtidigt är det dags att utveckla ”nya flaggskepp” som vi kan vara stolta över om 5-10 år, säger Otto Lindlöf. 

Ökat återbruk i byggbranschen skulle kunna vara ett sådant område, menar han.

Otto Lindlöf har innan sin politiska karriär själv arbetat som snickare i byggbranschen och vet att det finns stor potential till ökad resurseffektivitet. Han påtalar att det är alldeles för stora mängder som går till avfall helt i onödan och att det finns ett stort värde i att synliggöra dessa resurser.

– Det vore värdefullt att ta bild på fulla avfallscontainrar på byggen för att synliggöra allt som slängs, för att förstå potentialen, säger Otto.

I budgeten för innevarande år (2024) står det att läsa att arbetet med att minska avfallsmängderna och utveckla cirkulära arbetssätt ska intensifieras. Samtidigt finns det inga konkreta mål i siffror om andel återbrukat, viket är Ottos förhoppning att Växjö kommun ska ha inom en femårsperiod. Han ser att kommunen har en viktig roll som pådrivare av den cirkulära utvecklingen och att verktyget är att ställa krav i upphandling om grad av återbruk. Därtill är Otto positiv till att kommunen i alla fall under en övergångsperiod kan tillhandahålla en plats för mellanlagring av material, eftersom det ofta identifieras som en möjliggörare för en fungerande återbruksmarknad.

– Det är förståeligt att rivningsoperatörer och byggnadsfirmor inte har möjlighet att själva lagerhålla material som blir kvar, vilket resulterar i att resurser slängs. Här finns det kanske en möjlighet för oss som kommun att hjälpa marknaden framåt genom att tillhandahålla en mellanlagringsplats tills att de cirkulära modellerna mer har etablerat sig, säger Otto.

Otto identifierar att det kommer finnas stora affärsmöjligheter för företag som blir duktiga på en återbruksmarknad. Han ser bland annat möjligheter i förädlingssteget, exempelvis att vara firman som kan göra rent teglet effektivt, eller firman som målar om begagnade dörrar och fönster.

– Vi kommer behöva ta tillvara på resurser på ett bättre sätt och kan man då vara den som löser det konkurrenskraftigt finns det stora möjligheter framåt, säger Otto.

Idag kan förädlingssteget vara kostsamt, men i takt med att återbruksmarknaden växer kan man också förvänta sig att förädlingssteget kommer utvecklas och effektiviseras och därmed inte vara så dyrt som det kanske är idag i en uppstart av återbruksmarknad menar Otto.

Otto lyfter också fram att designfasen vid nybyggnation är särskilt intressant när det gäller potentialen för framtida återbruk. Han påpekar att vi idag ofta designar byggnader på ett alltför ensidigt sätt, vanligtvis enbart utifrån en specifik verksamhets behov. Om vi istället utformade mer flexibla byggnader, som både möter dagens krav och redan från början är anpassningsbara för framtida användningsområden, skulle detta främja återbruk i en bredare bemärkelse, menar Otto.

Vi avslutar med att fråga Otto vad han kulle vilja se för resultat från CTB-projektet, för att kunna gå från pilotprojekt till mer storskaligt återbruk.

– För mig skulle det vara spännande att följa just ”varför” man väljer att återbruka visst material och inte annat. I den bästa av världar skulle ju allt material återbrukas, men innan vi är där, skulle jag gärna se att projektet kan bidra med kunskap om hur besluten fattas säger Otto. Guider eller annat som kan hjälpa oss att ställa olika parametrar mot varandra, tex störst potential till CO2 minskning, dyrast i nyinköp, lätthet att återbruka och så vidare, avslutar Otto.

___________________________________________________________________________

Mer information om samhällsbyggnadsnämnden:  

Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för att bygga en attraktiv, effektiv, trygg och säker miljö för kommunens invånare, företagare och besökare. Nämnden ansvarar bland annat för detaljplanering, byggande, drift, underhåll, skötsel, förvaltning av offentlig mark och naturvård. Nämndens uppgifter utförs av samhällsbyggnadsförvaltningen.