Nudging för ökat återbruk
Sammanfattning av intervju med Martin Giraud (Projektledare Bygg, Region Kronoberg) och Ulf Honeth (Fastighetsförvaltare, Region Kronoberg).
Behövs det en mental knuff, så kallad nudging, för att vi ska uppskatta cirkulära resurser och öka återbruket?
Vi vet att jordens resurser är begränsade. Byggsektorn står för över 50 procent av uttaget av jungfruligt material, 40 procent av Sveriges avfall och 22 procent av växthusgasutsläppen. Det är tydligt att vi måste förändra våra modeller. Vi kan inte fortsätta konsumera jordens resurser som tidigare. Istället behöver vi agera mer cirkulärt än linjärt. Men hur når vi dit?
Enligt Martin Giraud, byggprojektledare vid Region Kronoberg, och Ulf Honeth, fastighetsförvaltare Region Kronoberg, kanske lösningen inte ligger i mer lagerplats eller bättre systemstöd då man ser sig själva som en relativt liten organisation. Det finns ett fungerande arbetssätt idag, och framförallt finns det engagerad och kunnig personal. Däremot synliggörs återbruket sällan, eftersom det inte alltid mäts eller redovisas.
Bild: Till vänster: Ulf Honeth (Fastighetsförvaltare, Region Kronoberg) och till höger: Martin Giraud (Projektledare Bygg, Region Kronoberg).
Återbruk – vad fungerar redan idag?
När en avdelning står inför en ombyggnation görs en inventering, där material som ska återbrukas märks upp. Ibland finns det ett direkt behov på en annan avdelning, och då noteras det direkt på tejpen. I andra fall förvaras materialet för framtida bruk. Arbetssättet är effektivt. Martin och Ulf ser inget behov av ett digitalt system för att hantera detta, då det skulle kunna öka administrationen för mycket i förhållande till vinsterna.
”Vi som jobbar inom bygg och förvaltning har ett väl fungerande arbetssätt. Vi vet vad som kan återbrukas och vad som behövs över tid. Det märker vi upp och sparar i utrymmen där man förväntas leta när man behöver det igen, utan att behöva dokumentera och fotografera, säger Martin. Sen kan det alltid bli bättre men det viktiga är inställningen och att vi kommunicerar med dem som kan tänkas ha nytta av sakerna. Det måste såklart rensas i förråden med jämna mellanrum med”, fortsätter han.
”Vi har en stor fördel när dörrar, skåp och hyllor har samma färg och utförande i alla våra verksamheter. Skillnaden i utseende blir alltså inte så stor och återbrukat material passar även på ett annat ställe”, framhåller Ulf.
Praktiskt sett fungerar arbetssättet bra, men alternativkostnaden i kronor och koldioxid (CO2) synliggörs inte. Att räkna på detta skulle dock enligt duon troligen minska mängden återbruk, därför att administrationen inte får bli för stor i förhållandet till värdet på det vi återbrukar.
Bild: Martin Giraud – välfungerande och effektivt arbetssätt för återbruk på CLV.
Utmaningarna
Martin och Ulf lyfter fram två primära utmaningar:
Den första är de ständigt ökande kraven på kvalitet och standard. Standarder och regler blir allt strängare, exempelvis högre krav som t.ex. påverkar dörrar. Om kraven blir för höga kan det försvåra återbruket. Det är viktigt att ställa krav utifrån verkliga behov.
”I ett samhälle där standarderna ständigt höjs är det lätt att lockas att välja det högsta kravet, som ses som det säkraste alternativet. Vi alla måste våga välja det som är tillräckligt bra för ändamålet”, säger Martin.
Den andra utmaningen handlar om attityden till återbruk bland kravställare, medarbetare och besökare.
”Våra verksamheter ska naturligtvis signalera förtroende och professionalitet, men det behöver inte alltid innebära att allt är nytt. Vi har stora möjligheter att förfina återbrukade resurser så det blir så gott som nytt”, säger Ulf.
Det finns olika inställningar till att ta vara på resurser och återbruka material. I vissa fall finns en känsla av att nytt signalerar satsning och värde, även om de befintliga resurserna fortfarande är funktionella och av hög kvalitet. Sedan har vi andra avdelningar sär det nästan har blivit en sport att spara resurser genom återbruk och att förädla befintliga material. Ett exempel är Neonatalavdelningens tillfälliga omlokalisering, där verksamheten varit mycket bidragande och kreativa i att hitta hållbara lösningar.
Bild: Exempel på återbruk CLV. Material märks upp, hämtas av transport och lagerhålls för andra avdelningars behov.
Framtiden – vad är målet med projektet Circular Trust Building?
Region Kronoberg deltar just nu i projektet Circular Trust Building, där man genom ett pilotprojekt på Ljungby lasarett lär sig mer om cirkulärt byggande i stor skala. Martin och Ulf hoppas att projektet ska ge insikter om hur upphandlingar kan utformas för att främja cirkulära modeller.
”Det skulle vara mycket intressant att se hur vi kan förbättra oss i att formulera upphandlingskrav för att möjliggöra mer återbruk av byggmaterial”, konstaterar Martin.
#CTBprojektet #godahus #linnéuniveristetet #vöfab #regionkronoberg #ERUFNorthSeaRegion #återbruk #resurseffektivitet #hållbarhet
