Skip to main content

Så påverkas fastighetsbranschen av nya EU-krav på energieffektivisering – Intervju med Per Wickman

EU skärper kraven på energieffektivisering i byggnader, och inom kort ska dessa regler översättas till svensk lag. Vad innebär det i praktiken för fastighetsägare, byggbolag och andra aktörer i branschen? Hur ska vi förbereda oss på de nya kraven, och vilka möjligheter finns det i omställningen?

För att reda ut detta har vi intervjuat Per Wickman, en av grundarna av GodaHus och medlem i Boverkets expertgrupp som arbetar med att implementera de nya EU-direktiven i Sverige. Med sin långa erfarenhet inom hållbart byggande och energieffektivisering ger han oss en inblick i vad som väntar – och hur vi kan ligga steget före.

Vem är Per Wickman?

Per Wickman började sin karriär som sjöingenjör men insåg snabbt att det inte var rätt väg för honom. Istället tog han steget in i energi- och ventilationsbranschen, där han har varit verksam i flera decennier. Genom åren har han haft ledande roller inom energieffektivisering och hållbart byggande, med ett särskilt fokus på energideklarationer och policyutveckling.

Han har varit en central figur i arbetet med energideklarationer i Sverige och har genomfört runt 6000 energideklarationer under sin karriär. Hans expertis har lett till en roll i Boverkets expertgrupp, där han är med och formar de nya regelverken för energieffektivisering.

”Vi har länge vetat att energieffektivisering är nyckeln till en mer hållbar framtid. Med de nya direktiven blir det ännu viktigare att fastighetsägare agerar i tid,” säger Per Wickman.

Energieffektivisering, fastighetsvärde och finansiering

Allt började med Parisavtalet, och sedan dess har fler och fler direktiv gjort kraven på energieffektivisering alltmer konkreta. Det viktigaste här är själva synsättet – att vi behöver ett gemensamt språk. Taxonomin var det första steget, och både banker och fastighetsägare måste förstå och använda samma språk och begrepp när det gäller hållbara investeringar.

”Det är avgörande att vi alla talar samma språk när det gäller energiprestanda och investeringar. Bankerna tittar i allt större utsträckning på energiklassningen av en fastighet när de beviljar lån, och att förstå detta system kan göra stor skillnad,” förklarar Per Wickman.

Genom energiklasser och EU:s taxonomi kan fastighetsägare och banker prata samma språk när det gäller energieffektivisering. Precis som en tvättmaskin har olika energiklasser beroende på effektivitet, ska fastigheter bedömas på liknande sätt.

Wickman ger ett konkret exempel: ”Om en fastighet i dag har en energiförbrukning på 124 kWh/m² kan den, genom rätt åtgärder som installation av solceller, sänkas till 110 kWh/m². Detta leder också till en betydande minskning av koldioxidutsläpp, från 55,4 ton till 48,6 ton.”

Ett praktiskt beställningsexempel är Erikslund, där en fastighetsägare i Växjö arbetar för att höja sina byggnader till en bättre energiklass. De flesta stora fastighetsägare strävar efter detta eftersom det ger tillgång till bättre lånevillkor genom så kallade ”gröna lån”.

De nya EU-direktiven och deras påverkan

Boverket har nyligen föreslagit nya krav på energiprestanda i befintliga lokalbyggnader. Detta är en del av Sveriges genomförande av EU:s nya direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). För första gången införs nu krav på energiförbättringar i redan existerande byggnader. Målet är att de 16 % med sämst energiprestanda ska förbättras till 2030, och de 26 % sämsta till 2033, jämfört med nivån år 2020.

Boverket menar att de föreslagna gränsvärdena kan uppnås genom lönsamma åtgärder, utan att skada kulturhistoriska byggnader. Det innebär att det finns energieffektiviseringar i 26 % av Sveriges lokalbyggnader som skulle vara ekonomiskt fördelaktiga, men som ändå inte genomförs. Ibland krävs styrmedel för att driva på utvecklingen. En utmaning är dock hur energiprestanda beräknas. Enligt Boverket behöver cirka 23 000 lokalbyggnader förbättra sin energiprestanda, varav drygt 13 000 använder el, gas eller olja som energikälla.

Viktiga förändringar i EPBD:

Övergripande mål: Alla byggnader i EU ska vara nollutsläppsbyggnader senast 2050.

Nya krav och riktlinjer:

  • Minimikrav på energiprestanda (MEPS) Minimistandarder för energiprestanda införs.
  • Plan för stegvis renovering av bostäder.
  • Beräkning av en byggnads klimatpåverkan under hela dess livstid.
  • Renoveringspass för att följa upp energieffektiviseringar.
  • Större satsning på solenergi i byggnader.
  • Krav på laddningsstationer och cykelparkeringar för hållbar transport.
  • Strängare krav på energideklarationer, även vid ombyggnation.
  • Fokus på inomhusmiljö vid renoveringsåtgärder.
  • Mätning av byggnadens faktiska växthusgasutsläpp.
  • Ny metod för att beräkna byggnaders energibehov.
  • Smarthetsindikator som bedömer byggnadens energieffektivitet (införs senare).
  • Digitala verktyg och visuella kontroller som komplement till fysiska besök.
  • Ändringar i hur energideklarationer kan uppdateras.
  • Obligatorisk inspektion var femte år för värme-, ventilations- och kylsystem över 70 kW.

Vad betyder detta för fastighetsägare?

Det innebär att fastighetsägare måste se över sin energideklaration och ta fram en plan för hur de kan förbättra sin byggnads energiprestanda. Wickman betonar att många fastigheter idag ligger i energiklass F eller G, och målet bör vara att nå minst klass E. De flesta vill hamna i högre klasser till exempel D för att undvika restriktioner vid uthyrning och försäljning. I Frankrike/Holland får man inte hyra fastigheter som ligger i klass F-G.

”Det är tydligt att vi går mot en framtid där energieffektivitet inte bara är ett miljömål, utan också en ekonomisk nödvändighet,” menar Wickman.

Energirenoveringsplan och energideklarationer

Ett centralt begrepp i de nya direktiven är renoveringspass, vilket är en individuell plan för hur en byggnad i flera steg ska energieffektiviseras. Enligt Wickman föreslås att dessa ska kopplas samman med energideklarationerna och ge fastighetsägare en tydlig vägledning i hur de bör gå tillväga för att minska energiförbrukningen.

”Energirenoveringsplan kommer ge fastighetsägare en tydlig plan att följa och hjälpa dem att fatta rätt beslut om sina byggnader,” säger Wickman.

Viktiga datum att hålla koll på:

2025

  • 1 mars: Boverket ska lämna en delredovisning med förslag på lagändringar inom energideklarationer, solenergi och hållbar mobilitet.
  • 1 juni: Slutredovisning av Boverkets arbete kring metoder, definitioner, solenergi och hållbar mobilitet. Förslag skickas på remiss.
  • 15 september: Delredovisning av möjliga alternativ för energideklarationer, inklusive digitala verktyg och dataåtkomst.
  • 1 oktober: Delredovisning av utkast till byggnadsrenoveringsplan och förteckning över offentliga byggnader. Offentligt samråd ska genomföras inom fyra veckor.
  • 15 december: Slutredovisning av regeringsuppdraget om energideklarationer.

2026

  • 1 mars: Delredovisning av MEPS (minimikrav på energiprestanda) för lokalbyggnader och utvecklingsplaner för bostadsbyggnader.
  • 29 maj: Författningsändringar träder i kraft.
  • 1 juni: Delredovisning av förslag för beräkning av livscykelutsläpp (GWP) och gränsvärden.
  • 1 oktober: Slutredovisning av byggnadsrenoveringsplanen, inklusive förslag på en nationell plan och gränsvärden för livscykel-GWP.

Framåt

  • 2027-2030: Krav införs på att byggnader i energiklass G inte längre får hyras ut eller säljas.
  • 2028: Offentliga byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader.
  • 2030: Alla nya byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader.
  • 2050: Hela byggnadsbeståndet i EU ska vara nollutsläppsbyggnader.

CEE-projektet och GodaHus roll i den hållbara omställningen

Med den nya lagstiftningen på väg blir energieffektivisering en allt viktigare fråga för hela branschen. Genom att arbeta proaktivt, ta del av de resurser som finns samt utbilda mer kan vi tillsammans bidra till en mer hållbar framtid.

På GodaHus arbetar vi aktivt med att stötta fastighetsägare och aktörer i branschen genom bland annat projektet Center for Energy and Environment – CEE. Projektet syftar till att skapa verklig förändring genom att erbjuda kunskap, utbildning och rådgivning om energieffektivisering.

#Intervju #NyaDirektiv #Energieffektivisering #PerWickman

Författare: Maria Fridolfsson
Datum: 2025-03-03